Thylin: Summering av Allsvenskan 2007 Kan IFK Göteborg, i motsats till 2000-talets övriga allsvenska mästare, kvalificera sig till Champions League nästa år?
Frågan ställdes redan på guldfesten och mitt svar är - ja.
Under förutsättning att klubben och laget inte viker av från den inslagna vägen.
Det är kollektivet Blåvitt som har chans att åter bli en fullvärdig medlem av den europeiska gemenskapen.
Individuellt sett kan Göteborgskamraterna inte mäta sig med Valencia, för att nu nämna det lag som utklassade Elfsborg för någon månad sedan. Men genom att spela som Rosenborg, för att nu nämna det lag som nyligen slog Valencia med 2-0, kan de störa internationella storheter.
Lagkänsla, organisation, mod, trygghet och intelligens är grunden. Så var det på 80-talet när Blåvitt vann UEFA-cupen två gånger och gick till semifinal i Europacupen, även om en viss Torbjörn Nilsson spelade huvudrollen då. Så var det även på 90-talet, när Blåvitt besegrade både Manchester United, Barcelona, Milan och PSV Eindhoven, även om det då vimlade av landslagsmän i laguppställningen.
Jag upprepar vad jag skrev i min senaste krönika: genom att vrida klockan tillbaka har Blåvitt tagit ett kliv in i framtiden.
Svenska spelare ska givetvis förbättra sin teknik, men den individuella skickligheten måste vara en del av helheten.
IFK Göteborg har i dag en bra balans, både i spelet och i åldersstrukturen: olika spelartyper som kompletterar varandra och som alla arbetar hårt för laget, veteraner som Bengt Andersson, Niclas Alexandersson och Thomas Olsson samt ungdomar som Pontus Wernbloom, Gustav Svensson, Ragnar Sigurdsson och Mattias Bjärsmyr.
För att vinna fler SM-guld och nå framgångar i Europa måste Blåvitt förstärka laget; det inser Håkan Mild, Jonas Olsson, Stefan Rehn, Teddy Olausson och de andra ledarna. Men de behöver inte åka till Afrika eller Sydamerika för att leta efter nyförvärv och jag tror inte att de tar sig tid att lyssna på alla dessa oseriösa agenter som vill göra snabba affärer.
Stommen och den rätta inställningen finns redan på Kamratgården och det går att intressanta talanger i Göteborgs förorter.
Det går också att lyfta upp spelare från Änglagården, som invigdes 1998 och som leds av den femfaldige guldtränaren Roger Gustafssson. Åtta av spelarna i årets A-trupp kommer från denna blåvita akademi: Pontus Wernbloom, Gustav Svensson, Andres Vasques, Jakob Johansson, Niklas Bärkroth, Sebastian Eriksson, Erik Dahlin och Bastian Rojas.
Efter att ha missat guldet 1997 - tvåa efter Halmstad - gjorde Blåvitt misstaget att värva namn utan att ta reda på om de passade i laguppställningen. Det var ett kortsiktigt tänkande, ett desperat försök att snabbt ta tillbaka titeln, och dåvarande ordföranden Gunnar Larsson, som var med under hela den fantastiska framgångsperioden, är den förste att erkänna det i dag.
Det tar lång tid att erövra en ledande position och det tar ännu längre tid att återerövra den. Elva år, närmare bestämt.
Till sist en personlig sammanfattning av den allsvenska säsongen 2007 - och jag börjar givetvis med Årets lag:
* Målvakt: Pa Dembo Touray, Djurgården
* Högerback: Adam Johansson, IFK Göteborg
* Innerback: Ragnar Sigurdsson, IFK Göteborg
* Innerback: Patrik Rosengren, Kalmar FF
* Vänsterback: Behrang Safari, Malmö FF
* Högermitt: Niclas Alexandersson, IFK Göteborg
* Innermitt: Anders Svensson, Elfsborg
* Innermitt: Daniel Sjölund, Djurgården* Vänstermitt: César Santin, Kalmar FF
* Forward: Henrik Larsson, Helsingborg
* Forward: Marcus Berg, IFK Göteborg
* Avbytare: Bengt Andersson, IFK Göteborg, Markus Johannesson, Djurgården, Sebastian Eguren, Hammarby, Johan Oremo, Gefle, Pontus Wernbloom, IFK Göteborg.
* Årets spelare 1: Ragnar Sigurdsson, försvarare av internationell klass, ett fynd.
* Årets spelare 2: Henrik Larsson, ibland alltför bra för HIF och Allsvenskan.
* Årets tränare: Jonas Olsson och Stefan Rehn, IFK Göteborg, modiga och konsekventa.
* Årets skyttekung: Marcus Berg, 14 mål på 17 matcher, det överlägset bästa snittet.
* Årets tonåring: Rasmus Elm, 19, Kalmar FF, lysande talang i en enastående brödratrio.
* Årets veteran: Bengt Andersson, 41, äntligen mästare, höll nollan 13 gånger.
* Årets lag vid sidan av Blåvitt: Kalmar FF, cupmästare och tvåa i Allsvenskan.
* Årets mål: Andres Vasques, IFK Göteborg; Maradona-skottet mot Örebro.
* Årets flopp 1: Malmö FF, många kända namn, men inget lag.
* Årets flopp 2: Helsingborg, många språk, men inget samförstånd.
* Årets genomklappningar: Halmstads 0-9 mot Helsingborg samt Kalmar FF:s 0-5 mot både IFK Göteborg och Helsingborg - inom loppet av en vecka.
* Årets publiksnitt: 10.258, det högsta sedan 1965.
* Årets hat tricks: Anders Svensson mot IFK Göteborg, Paulinho Guará, Hammarby, mot Gefle, Charlie Davies, Hammarby, mot Gais.
* Årets dementi: "Jag har inte talat med någon i Malmö FF", Roland Nilsson, MFF:s nye tränare.
* Årets pyttipanna: Kamratgårdens.
http://www.svenskfotboll.se/t2all.aspx?p=152184&x=1&a=1110009 
