Uronen i stor intervju om pskykkrig med Dif-vänner och åren utomlands: "Bästa tiden i min karriär"MARBELLA. Jere Uronen ska lyfta AIK.
I en stor intervju med Fotbollskanalen berättar han bland annat om:
✓ Psykkriget med sina vänner i Djurgården
✓ Att ha spelat tillsammans med Leon Bailey och Leandro Trossard
✓ Varför han ville till AIK
✓ Jobbiga minnet från EM
Jere Uronen är klar för AIK och säger att han vill lyfta laget till högre nivåer.
- Första tiden har varit riktigt bra. Träningarna är väldigt intensiva så det har varit tufft. Som en fotbollsspelare vill man utmana sig själv varje dag och här får man verkligen göra det. Men väldigt skönt att vara hemma, säger han och tänker tillbaka på när han som 17-åring lämnade Finland och flyttade till Helsingborg.
- Vi, jag och min familj, älskade tiden i HIF och jag har riktigt bra minnen därifrån, säger han.
Uronen spelade i Helsingborg mellan 2012-2016 och det var där som han växte och utvecklades som människa och fotbollsspelare.
- Det var mina första steg utomlands. Till en början var det inte helt enkelt att flytta utomlands och min svenska var inte så bra då. Dessutom är ju inte skånska svenska heller, haha. Men sättet som alla i klubben tog hand om mig på var otroligt och jag kommer att vara evigt tacksam för det. Jag gick dit som en ung kille och lämnade som en man. Det var jätteviktigt för min utveckling. De fyra åren jag spelade i HIF gjorde mig förberedd till att ta nästa steg, säger han.
Har du kvar kompisar från den tiden?
- Ja, jag är fortfarande väldigt nära med "Ema" Boateng. Jag pratar också med Andreas Linde och Emil Krafth.
Har du följt Helsingborg efter att du lämnade?
- Jag har följt Helsingborg hela tiden. Jag har inte kollat på varje match, men jag har kollat på varje resultat, jag fick ping på min telefon efter alla deras matcher. Så jag följer fortfarande Helsingborg. Men kvalmatcherna de spelade har jag sett live. Jag minns speciellt matchen mot Halmstad när de gick upp i allsvenskan och min landsman Karjalainen gjorde målet.
I januari 2016 lämnade Uronen Helsingborg och skrev på för belgiska Genk.
- I Genk hade jag den bästa tiden i min karriär. Jag njöt av livet där. Jag bodde mitt i Europa och man kunde bara ta bilen till Frankrike, Tyskland, Holland eller Luxemburg. Livet med familjen var riktigt bra. Dessutom gjorde laget det riktigt bra i flera år och det var också därför vi skrev ett nytt kontrakt och ville stanna längre. Jag är jätteglad över att vi fick vara där i fem och ett halvt år, säger Uronen och pekar ut höjdpunkten:
- Jag gick dit för att vinna något och jag fick vinna allt man kan i Belgien.
Under tiden i Genk lärde sig Uronen mycket som fotbollsspelare. Han lyfter fram tränarna Philippe Clement, som nu är i Rangers, och Albert Stuivenberg, nu assisterande tränare till Mikel Arteta i Arsenal.
- Clement var den tränaren som tog oss till ytterligare nivåer och vi vann ligan med honom. Stuivenberg var med Louis van Gaal i Manchester United innan han kom till oss i Genk och vi spelade en riktigt bra fotboll med honom. Vi dominerade varje match. Jag lärde mig mycket om just fotboll där och hur man kan utvecklas. De gillar detaljer, säger han.
I Genk lärde sig vänsterbacken mycket av några av lagkamraterna.
- Sander Berge, Timothy Castagne, Joakim Maehle, och jag spelade först med Leon Bailey framför mig och när han lämnade så fick jag Leandro Trossard där. Jag och Trossard spelade tillsammans i två-tre år på vänsterkanten och vi lärde känna varandra väldigt bra. Allt kom automatiskt. Han visste vad jag ville och jag visste vad han ville, säger han.
Sommaren 2021 bestämdes det att Uronen och Genk skulle gå skilda vägar. Men först skulle han spela EM, något han verkligen sett fram emot. Men nu, snart fem år senare, är det största minnet därifrån allt annat än roligt. Jere Uronen tänker tillbaka, får en klump i halsen och säger att håren på armen reser sig.
- Vi mötte ju Danmark i den första matchen och den dagen vill ingen uppleva igen. Det var jättejobbigt. Jag får gåshud nu igen. Nej, nej. Joakim Maehle som jag var väldigt bra kompis med spelade för Danmark i den matchen. Innan avspark möttes vi och skrattade och pratade om hur nice det var att spela EM. Detta var första gången som Finland var med i ett EM och nu fick vi spela första matchen i Parken mot Danmark. Det blir ju inte bättre än så. Men sen hände det, säger han.
Uronen stannar upp i några sekunder innan han fortsätter berätta om hur han upplevde situationen när Christian Eriksens hjärta stannade och han föll ihop livlös.
- Det hände på andra sidan planen, för mig såg det först ut som att han filmade. Men så var det ju inte... vi var tvungna att fortsätta spela matchen. Men det var ingen som tänkte på fotboll. Det var bara ett jobb man skulle göra. Vi vann med 1-0 och jag gjorde assist, men hur fan kan man vara glad efter det där, även om vi vann och skrev historia?
- Vår mentalitet när det hände var att bara vara där för de danska spelarna. Det fanns inget vi kunde göra. Jag är så glad att allt gick bra till slut.
Matchen mot Danmark blev Finlands enda seger i EM. Därefter blev det 0-1 mot Ryssland och 0-2 mot Belgien.
Och när Jere Uronen lämnade EM så lämnade han också Belgien och Genk. Ny klubbadress blev franska Brest.
- Efter så många år i Belgien var det dags för något nytt. Jag stannade i min utveckling. Det var inget mot klubben utan bara min grej. Det var dags för något nytt, men nu i efterhand kan jag säga att jag aldrig hade gjort samma val igen. Men man lär sig av sina misstag, säger han.
Under ett och ett halvt år i Frankrike
- Jag började ganska bra och spelade första tre matcherna. Sedan åkte jag på en skada med landslaget och skulle vara borta i två-tre veckor. Brest ville få in mig i spel direkt men i första matchen åkte jag på en tackling och skadade mig igen.
- Vi hade en tränare som inte pratade engelska och jag pratade inte franska. Det blev en ny landslagssamling och VM-kval. Jag försökte förklara för honom att jag ville åka dit och se om det blev bättre, och i så fall ville jag testa att spela för landslaget. Jag tänkte att det var okej. Men långt senare hörde jag att tränaren blev irriterad över det och han tyckte att jag gjorde helt fel. Men just där och då visste jag inte att han var arg på mig, men när jag kom tillbaka fick jag inte spela. Chansen kom aldrig igen.
Trots att Uronen petades i Brest så har han ändå gott att säga om tränaren.
- Michel Der Zakarian var det som var tränare. Han var bra. Jag gillade honom som tränare. Han gjorde det bra med oss.
I januari 2023 hörde Schalke 04 av sig och ville låna Uronen.
- Jag kunde inte säga nej till det.
Det blev dock inget roligt halvår i Tyskland. Schalke åkte ut Bundesliga och Uronen lämnade både den tyska klubben och även Brest i Frankrike.
Den nybildade MLS-klubben Charlotte FC ringde.
- Innan den klubben ringde så sa vi till alla vänner att vi inte visste vart vi skulle flytta, men att ett som var säkert var att vi fan inte skulle till MLS. Sedan jag var 22 år så har det varje år varit någon klubb från MLS som har hört av sig.
- Men så ringde Charlotte och då sa min fru ordagrant: fuck it, vi testar. Jag älskar all amerikans sport och det har alltid varit en liten dröm att bo där. Vid den här tidpunkten hade jag tappat lite av glädjen till fotbollen eftersom det var tufft i Brest och att vi åkte ur Bundesliga med Schalke. Min kropp var helt slut. Jag behövde få tillbaka glädjen och kunna njuta av fotbollen.
Charlotte, som bildades 2022, övertygade familjen Uronen. Klubbens ambitioner lät bra och det blev en flytt.
- Men nu kan man konstatera att det var för tidigt. Visst, jag fick tillbaka glädjen och livet var magiskt där. Hela familjen älskade att bo där.
Varför var det för tidigt?
- Kroppen klarar inte av att spela och bo i USA och därifrån åka och spela i Finlands landslag. Det går inte att landa i Finland på måndag kväll med sex-sju timmars jetlag och sedan spela match på torsdag. Huvudet funkar på träningarna, men benen hänger inte med. Efter ett år i USA kände jag att det inte funkade mer, att jag hade mycket mer i mig.
Därför valde Jere Uronen att lämna USA och skrev i januari 2025 på för AIK.
- AIK är ett perfekt steg för mig och familjen. Perfekt klubb och stad. Jag tvekade inte en sekund när klubben ringde. Jag är väldigt glad över att vara här.
Nu är Uronen med på AIK:s träningsläger i Marbella, och han har fått ett bra intryck av sitt nya lag.
- Jag lovar att jag alltid kommer att ge allt för AIK. Jag vill vinna med den här klubben. Det märks att det här laget älskar att jobba hårt tillsammans, säger han.
Är det någon spelare som har imponerat?
- Många. Anton Salétros är väldigt viktig för oss med sin vilja och hur han får med sig hela laget. Kristoffer Nordfeldt är bra och han styr hela laget, det kände jag första träningen. Som en ytterback så måste jag säga att det är väldigt kul att se Mads Thychosen. Han är på 100 procent exakt hela tiden, och det gör att jag kan utmana mig själv genom att följa honom.
Av lagen från Stockholm så har det blivit vanligast att spelare och tränare från Finland går till Djurgården - hur ser du på det?
- Haha, ja. Jag är väldigt bra kompis med spelarna från Finland som är i Djurgården. Nu har de fått Jani Honkavaara som tränare, jag hade honom i landslaget och han är riktigt bra. Rasmus Schüller gjorde jag min första match tillsammans med under 2009 och det känns som att vi har känt varandra hela livet. Miro Tenho och jag kommer från samma stad och vi har känt varandra väldigt länge, vi är väldigt bra kompisar.
- Det är ett plus att de här killarna bor i Stockholm. Det blir extra kul att vinna mot Schüller och Tenho.
Hur ska det bli att bli rivaler med dina kompisar?
- Det kan inte bli bättre. Man kommer att ta i extra när man vet att man kan slå sina vänner. När vi möter varandra då är vi fan inte vänner, då smäller det riktigt hårt.
Hur var deras reaktioner när du blev klar för AIK?
- Miro blev väldigt glad, han tror att han kan slå mig på plan och säger att han längtar efter det. Men det kommer ju fan inte att hända. Men han kan ju hoppas på det.
https://www.fotbollskanalen.se/allsvenskan/uronen-i-stor-intervju-om-pskykkrig-med-dif-vanner-och-aren-utomlands-basta-ti/ 
